Autoimmun (typ 1) diabetes

Autoimmun diabetes - kallas också typ 1-diabetes.

Många tror fortfarande att barn får diabetes för att de ätit för mycket socker.  Det visar  att okunskapen fortfarande är stor  om den sjukdom som drabbar fler än 800 barn varje år i Sverige. Tänk själva, två barn varje dag blir sjuka i autoimmun diabetes – eller som den kallas sedan trettio år tillbaka – typ 1 diabetes. Sjukdomen är autoimmun vilket betyder att kroppens eget immunsystem attackerar och förstör de celler i bukspottkörtelns (pankreas) Langerhanska öar som producerar insulin. Dessa celler kallas för betaceller och deras viktigaste uppgift är att tillverka insulin. Betacellerna är som en termostat för blodglukos.  När blodglukosen stiger efter en måltid släpper betacellerna ut insulin i blodet. Insulin hjälper lever, muskler och fett att ta upp glukos ur blodet. Utan insulin får musklerna ingen energi att utföra sitt arbete. Det är inte svårt att förstå att vi inte kan leva utan insulin.

Autoimmun diabetes ger ofta kraftiga symtom (hos yngre människor). Vanligen sker insjuknandet under loppet av några veckor. Typiska symtom är stora urinmängder, ökad törst, trötthet och viktnedgång. De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras genom njurarna och drar med sig vatten från kroppen.

Bukspottkörteln eller pankreas är c:a 20 cm lång och väger omkring 100 g hos en vuxen.  Den ligger bakom magsäcken mellan mjälten och tolvfingertarmen. Pankreas huvudfunktion är att tillverka bikarbonat (neutraliserar saltsyran i magsaften) och enzymer som efter att ha passerat magsäcken kommer ned i tolvfingertarmen.  Det finns c:a 1 miljon Langerhanska öar utspridda i hela pankreas.  Det finns c:a 2,5 g Langerhanska öar varav 65% är beta celler vilket räcker med råge för att överleva. När 80-90 % av beta cellerna har förlorats räcker inte insulinproduktionen till för att hålla blodglukosen inom normala nivåer.